Så svag, men ändå så stark.

Jag vet inte längre.
Jag vet ingenting.
Känns som allt kommer gå käpprätt åt helvete.
Och jag känner mig så ensam, så otroligt jävla ensam.
En famn att somna i varje kväll, jatack.

Det gör ont att se hur lycklig du är, när jag står kvar på samma plats som innan.


Jag kämpar vidare, på torsdag så har jag vart självskadefri i 2 månader.



Jag har så många frågor
men hittar aldrig några svar
Det spelar inte längre någon roll
jag kommer alltid tillbaks till noll.

Att leta efter den rätta
leder aldrig någon vart
Personen kanske redan finns här
men när jag kollar efter blir det svart

Ref.
Jag har rökt starka bloss
För att kunna glömma vissa ting
Men att förtränga vissa saker
Är som att släppa någonting
som borde vart kvar
som borde vart kvar
du borde stannat kvar.

I mångas armar har jag vart
förtrollad av charm
Men lika många har släppt taget
Det står skrivet på min arm

Jag har vart vaken många nätter
Tankar har slitit mig itu
Och det är flera som väntar mig
I mina ensamma tankar fanns alltid du

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0